Reptil

Reproduktiva reptilmetoder definieras utifrån om de lägger ägg (oviparitet) eller producerar levande unga (viviparitet) och om näring tillhandahålls uteslutande av äggula (lecitotrofi) eller åtminstone delvis av moderen (matrotrofi) eller fadern (patrotrofi) (Se alla reptiltillbehör här på snorbilligt.se). Alla crocodylians, sköldpaddor, tuataran och en majoritet av squamates lägger ägg. I de flesta av dessa verkar kläckning av ägg vara synkron (Fig. 5.10). Cirka 20% av squamater är viviparous. I oviparösa Se alla reptiltillbehör här på snorbilligt.se kommer embryon näring från äggulan (lecitotrofi). Kvinnor av vissa oviparösa arter, som ormen Opheodrys vernalis och ödlan Lacerta agilis, behåller ägg tills embryona är inom bara några dagar efter kläckning. Bland arter som bär levande unga varierar moderns bidrag av näringsämnen (matrotrofi) till utvecklingen avsevärt. I vissa viviparösa arter stöds utvecklingen av embryon helt av äggula i ägget (lecitotrofi), precis som i oviparösa arter. Exempel live-med behornade ödla Phrynosoma douglassi och alla ormar i Boinae. I andra, som den sydamerikanska skink Mabuya heathi, kommer utvecklingsnäring helt från moderen via en placenta.